Utvändig och invändig solavskärmning kan båda minska bländning och påverka solvärmetillskottet. Den avgörande skillnaden är var i fönsterkonstruktionen solenergin hanteras: före glaset eller efter att strålningen redan har passerat det.
Utvändiga lösningar är generellt mest effektiva för att begränsa övertemperatur, medan invändiga lösningar ofta är enklare att installera och kan vara mycket användbara för dagsljusreglering, bländskydd och insyn. Rätt val beror på vilket problem som ska lösas och vilka praktiska förutsättningar byggnaden har.
| Fråga | Utvändig solavskärmning | Invändig solavskärmning |
|---|---|---|
| Solvärme | Hanterar solenergin innan den når glaset och ger normalt starkast reduktion | Hanterar energin efter glaset och ger normalt svagare reduktion av värmelasten |
| Bländning och dagsljus | Kan ge effektiv reglering, särskilt med rörliga lameller eller screen | Ofta flexibel och lätt att anpassa till användarens synkomfort |
| Väderpåverkan | Utsätts för vind, regn, snö, is och smuts | Skyddas av byggnadens klimatskal |
| Montage | Kräver plats, infästning och samordning med fasaden | Ofta enklare vid eftermontage och renovering |
| Drift och underhåll | Kräver åtkomst samt hänsyn till vind- och väderstyrning | Enklare åtkomst men påverkas mer av brukare och möblering |
Varför placeringen påverkar värmelasten
När kortvågig solstrålning passerar ett fönster absorberas en del av glaset och rummets ytor. Energin omvandlas då till värme. En utvändig avskärmning kan reflektera och absorbera en stor del av strålningen innan den når glaset. Den absorberade värmen avges i huvudsak på utsidan, där den kan föras bort av uteluften.
Ett invändigt solskydd träffas däremot av strålning som redan har passerat glaset. En del kan reflekteras tillbaka ut genom glaset, men solskyddet värms också upp och avger värme till rummet genom strålning och konvektion. Därför blir den termiska effekten normalt mindre än för en jämförbar utvändig lösning.
Skillnaden ska uttryckas med data för hela kombinationen. I artikeln g-värde, gtot och Fc – vad är skillnaden? förklaras varför samma solskydd kan ge olika resultat tillsammans med olika glas.
Utvändig solavskärmning
Exempel på utvändiga system är fasadpersienner, screenmarkiser, markiser, jalusier, fasta lameller och byggnadsintegrerade skärmar. Den stora fördelen är att solenergin hanteras utanför klimatskalet. Det gör utvändig solavskärmning till ett starkt verktyg mot övertemperatur och kylbehov.
Men termisk prestanda är bara en del av projekteringen. Ett utvändigt system behöver även hantera:
- vindlaster och säker uppfällning eller infällning,
- regn, snö, is och nedsmutsning,
- infästning, köldbryggor och fasadens täthet,
- serviceåtkomst och utbyte av motorer eller dukar,
- fasadgestaltning, siktlinjer och dagsljus,
- styrning vid brand, utrymning och driftstörning där detta är relevant.
En lösning som alltid körs upp vid måttlig vind kan få betydligt sämre verklig sommarprestanda än det deklarerade gtot-värdet antyder. Därför måste vindgränser, fasadläge och styrstrategi bedömas tillsammans.
Invändig solavskärmning
Invändiga rullgardiner, persienner, lamellgardiner och textila screens sitter skyddade från väder. De kan ofta monteras utan ingrepp i fasaden och är därför intressanta vid renovering, hyrda lokaler, kulturhistoriskt känsliga byggnader eller där utvändigt montage inte är möjligt.
Invändiga lösningar kan ge god kontroll över bländning, insyn och dagsljus. Färg, öppenhetsfaktor och vävens ljusoptiska egenskaper påverkar både utsikt och kontraster vid arbetsplatser. Ett mörkt material kan ge god genomsikt men absorbera mer energi, medan en ljus eller metalliserad utsida ofta reflekterar mer. Den faktiska kombinationen måste verifieras med produktdata.
För att begränsa övertemperatur bör ett invändigt solskydd inte automatiskt antas ersätta en utvändig lösning. Det kan däremot vara ett rimligt val när värmelasten redan är låg, när glaset har stark solskyddsfunktion eller när andra krav väger tyngre.
När en kombination är bäst
Termisk komfort och visuell komfort är inte samma sak. Ett utvändigt system kan vara dimensionerat för att stoppa solvärme, medan ett invändigt system finjusterar bländning, insyn och dagsljus för den enskilda användaren. I kontor, skolor och vårdmiljöer kan en sådan kombination ge bättre funktion än att försöka lösa alla krav med ett enda skikt.
Två system innebär samtidigt fler komponenter, högre investering och större behov av samordnad styrning. Kombinationen bör därför motiveras av tydliga krav, inte väljas slentrianmässigt.
Styrningen avgör om solskyddet fungerar i praktiken
Ett rörligt solskydd ger bara avsedd effekt när det befinner sig i rätt läge vid rätt tid. Manuell styrning ger brukaren kontroll men leder ofta till varierande användning. Automatik kan reagera på solinstrålning, temperatur, vind och tid, men behöver utformas så att den inte motverkar dagsljus, utsikt eller verksamhet.
- Solgivare kan aktivera skyddet innan rummet hunnit värmas upp.
- Vindgivare skyddar utvändiga system men kan samtidigt minska solskyddets tillgänglighet.
- Zonindelning gör det möjligt att styra olika fasader och våningsplan efter faktisk belastning.
- Brukaröverstyrning kan förbättra acceptansen, men systemet behöver en genomtänkt återgång till automatik.
- Återkoppling visar om systemet verkligen är utfällt, inte bara att en styrsignal har skickats.
Så väljer du på projekteringsnivå
- Definiera problemet. Är huvudfrågan övertemperatur, kyleffekt, bländning, dagsljus, insyn eller flera krav samtidigt?
- Beskriv glaset och fasaden. Ange g-värde, orientering, fönsterandel, fasta skärmar och omgivande skuggning.
- Jämför kombinationer. Använd gtot för det aktuella glaset och solskyddet, inte ett fristående marknadsföringsvärde.
- Kontrollera tillgängligheten. Bedöm vind, väder, driftläge och hur ofta skyddet realistiskt kan vara aktivt.
- Samordna visuell komfort. Kontrollera dagsljus, genomsikt, färgåtergivning och bländning för verksamheten.
- Dokumentera styrningen. Ange givare, gränsvärden, zoner, brukaröverstyrning och säkerhetsfunktioner.
- Verifiera helheten. Testa lösningen i relevant energi- eller inneklimatmodell med tydligt redovisade antaganden.
Fler kontrollpunkter för krav och underlag finns på Projektering. På Beräkning utvecklas strukturen för framtida beräkningsstöd.
Vilka produktdata behövs?
För ett första urval behövs normalt glasets g-värde och solskyddets relevanta sol- och ljusoptiska data. För textila produkter återkommer särskilt τe, ρe och αe: soltransmission, solreflektion och solabsorption. De förklaras närmare i nästa artikel, ”Så läser du vävdata: τe, ρe och αe”.
För kombinationen glas och solskydd bestäms gtot normalt enligt EN ISO 52022-1 eller EN ISO 52022-3, beroende på metod och tillgängliga data. EN 14501 används för klassificering av termisk och visuell prestanda.
Observera: Artikeln beskriver principer och ersätter inte projektspecifik dimensionering. Aktuell standardutgåva, nationell tillämpning, produktdata, vindförhållanden och byggnadens säkerhetskrav måste alltid kontrolleras i det aktuella projektet.
Sammanfattning
Utvändig solavskärmning är normalt mest effektiv mot solvärme eftersom energin hanteras innan den passerar glaset. Invändig solavskärmning är skyddad från väder, enklare att eftermontera och ofta stark för bländning, insyn och individuell dagsljusreglering.
Det bästa valet avgörs inte av placeringen ensam. Bedöm den specifika kombinationens gtot, verklig tillgänglighet, styrning, visuell komfort, underhåll och byggnadens förutsättningar som en sammanhängande helhet.
Lämna ett svar